Sällan, mycket sällan jag varit med om en gerbil som inte stannar på bordet eller dylik. Jag anser att dem är höjdrädda. När jag var mindre och hade min första gerbil (10 år sedan) så hade jag alltid henne på axeln när jag var ute och gick på "stan".

Hm väldigt bra fråga faktiskt, jag har inte riktigt tänkt på det där med svansen förut!

Jag har aldrig upplevt att någon av mina gerbiler kastat sig ut så länge de inte blivit skrämda. Däremot försöker de sakta "glida" ner även om fallet skulle kunna skada dem rejält (ser så klart till att de inte ramlar), t.ex från axeln. Det är dock bara mina gerbiler, är inte helt hundra på hur andra gör.

Gerbiler är ändå ganska duktiga på att klättra enligt mig i alla fall, säkert mycket tack vare deras långa klor och sin svans, även fast de lever under marken.

En viktig funktion som svansen har är ju att den släpper om gerbilen är väldigt rädd och någon/något tar tag i svansen vilket kan rädda livet på den, i varje fall om den bor i vildmarken.

Nu har jag visserligen inte haft något annat smådjur än gerbiler men gerbiler "står" väl lite annorlunda också jämfört med t.ex hamstrar och möss? De har ju väldigt långa bakben, inte bara för att kunna gräva utan också för att kunna sträcka sig och då är svansen bra för att hålla balansen. Även när de bara "sitter" så brukar de inte ha framtassarna i marken, kanske hade det varit svårare att sitta så om de inte hade svans. När jag sett videor på möss så tycker jag i alla fall att möss har alla fyra tassar i "golvet" samtidigt mer än gerbiler men jag kan minnas fel..

Det här är naturligtvis bara spekulationer från min sida men det är de anledningar jag kan komma på så här rent spontant ^^. Men jag vet inte om de faktiskt klättrar till viss del i det vilda också.

-OT- igår så klättrade en yta mina upp från golvet mellan väggen & soff ryggen för att sedan sniffa mig i öronen, så klättra har han gjort, rakt upp lite över 1 meter(?)

Haha påminner om när Iris klättrade rätt upp för mig en gång ^^. Jag hade jeans på mig också vilket känns mindre klättervänligt än om jag haft mysbyxor eller nåt.

Gerbiler har höjdkänsla, de hoppar bara ner om dey är tillräckligt lågt. Ett bord är inte tillräckligt låg. Dock kan bord vara farlig om man inte har ett duk på, om gerbilen blir rädd kan den bara springa och sedan då det är halt glida över kanten om man inte har ett duk. Gerbiler är kanske mer marklevande djur men de är väldigt klätterdukiga ändå mina i alla fall ;)

Nää mina pojkar här hemma har noll höjdkänsla.. Livsfarligt att rasta dom på bord, dom bara hoppar ner. När dom klättrar på mig brukar dom glida ner med huvudet först.. funkar inte alltid jättebra 😇

Jag gissar att det är en förmåga som gått till spillo ifångenskap, som så mycket annat. Visst lever gerbiler under marken mycket, men dom är fantastiska hoppare och en del är riktiga klätterapor.

Svansen hjälper med balansen ja, men den fyller även en funktion via försvarsmekanismen att dom släpper en del av svansen vid stark fara, där penselformen ska locka rovdjurets uppmärksamhet.

Interessant att se att vissa gerbiler har höjdkänsla och vissa inte! Mina är verkligen klätterapor och hoppare, har jag buren öppen kan man efter ett tag höra "shooop" man vänder sig om så står Kiro och håller balansen på glasväggen och sen arbetar sig till en av "stammarna" som håller upp buren Haha. Men det kanske har med dey att göra? om gerbiler är väldigt inne i att klättra och hoppa så har dem mer höjdkänsla än andra gerbiler som kanske gillar met att vara på fast mark?

Mina älskar att klättra och specielt hoppa också, det är dom riktigt duktiga på. Så jag tror inte det har med det att göra 🙂

När min gerbil rymde så hoppade han från en höjd på 1.20 cm .. Har inte märkt nåt fel på honom direkt..

Jag brukar säga vid köpet att de har 0 höjdkänsla för många av mina köpare är ju barn. De behöver lära sig att i början är det bäst att hålla sig ovanför buren för gerbiler kan gärna hoppa ner. Då är det ju bättre att de landar i det mjuka spånet än på golvet. Men när man lär känna sina gerbiler mer och de börjar bli mer tama så är de ju förstås mer ovilliga att hoppa.

Sängar glider de gärna av har jag märkt. Men det är ju ingen hög höjd direkt.

#11 jo nu när du säger det så säger förvisso jag också till mina köpare att vara försiktiga & inte lita på bebisen för 5 öre, vare sig dem är barn eller vuxna. Bebisarna är ju som popcorn ibland och bara flyger ut… Så det kan ju förvisso vara något som kommer med tiden..

Jag hade en frisk, hälsosam och intelligent liten avelshane med fina anlag som fullkomligt, och då menar jag -> fullkomligt <- saknade bedömning av höjder.

Han kunde klättra upp och sitta på en byrå och bara springa rakt ut, och då var det ändå minst två meter till marken. *minihjärtattack* Lyckligtvis var jag med och fångade honom innan den lilla rackaren kom till skada.

Jag tror alltså att det är inviduellt, då mina andra gerbiler (förutom en av denna höjdblindas avkomma) är duktiga på avstånd.

Nä popcornbebbar ska man aldrig lita på.. Kommer ihåg dagen när jag fick lille palantino, en sex veckor gammal bebis. Det var utställning så tänkte inte ta upp han men skulle bara lägga i en liten gurkbit åt han och såklart så hoppar han ur den lilla springan och flyger iväg.. Fattar ni vilken hjärtattack jag fick.. Tur att inget hände och jag fick tag på busungen 🥵

Mina gerbiler kanske är knäppa eller något, men har man dom löst i soffan, bordet eller på sängen så springer dom bara rakt ut ner för kanten så jag rastar dom alltid på golvet… Lite läskigt när dom gör så eftersom dom känns så sköra :s

oj 😮 mina skulle alldrig springa rakt ut sådär (eller alldrig och alldrig, dem kan alltid bli rädda elr så) de brukar dock sitta vid kanten och ströcka sig upp för att se, då brukar matte få lite av en hjärtatack när hon vönder sig om och ser kiro sådär på två ben vid kanten, brukar inte ha dem på bordet eller andra höga platser men gör jag brukar jag va väldigt uppmärksam och hålla en hand under dem när de står vid kanten m de skulle tappa balansen ;)

Mina har definitivt höjdkänsla. Jag hade dem på soffan här om dagen och dem sprang fram till kanten och ville hoppa ner, men dem vågade inte. Sen lade jag kuddar och filtar under så "golvet" blev högre upp och efter ett litet tag så vågade den ena "glida" ner från soffan.