Hej!

Jag har en liten gerbilhona och hennes dotter här. Båda är underbara och jättenyfikna.

Det är bara det att dottern Sheba blir så otroligt stressad när mamma Luna inte är där. T.ex när dem hade sprungit lösa lite och jag höll på att bekanta mig med dem, dem hade sprungit på mina ben och suttit i mina händer båda två, men så vill Luna tillbaka in i buren så jag sträckte fram handen, hon hoppade upp och jag släppte ner henne i buren.

Dottern Sheba blev helt hysterisk och började springa runt i rummet som en vild hare. Jag försökte locka upp henne i handen så att jag kunde lägga ner henne också men hon blev livrädd och flög flera meter upp i luften så fort jag rörde på mig. Sen försökte hon hoppa in i buren själv fast den är alldeles för stor för att hon ska komma in så hon flög rakt in i burväggen.

Mamma Luna hade redan grävt ner sig så jag hade inget annat väl än att gräva upp henne och släppa ut henne igen så att Sheba skulle lugna ner sig. Nu vet jag att Sheba alltid måste vara först ner i buren, för Luna bryr sig nästan inte alls.

Det jag undrar är: Är det vanligt att det blir så? Kommer hon alltid att vara så eller kommer det kanske bli bättre sen när vi lärt känna varandra bättre?

Om Luna dör före Sheba kommer hon ju må jättedåligt innan jag hunnit få tag på en kompis åt henne…