• Jag tror att det kan vara ett bra sätt att lära dem göra egna gångar om man hjälper dem lite med en början genom att tex sätta ner kartonger, rör, mm i spånet som de sedan kan fortsätta gräva i andra änden på.
• Vet inte hur gamla dina är ännu, men gissar på ganska unga. Då jag skaffade 2 ungar för ett litet tag sedan så var de första veckan mycket lätta att ta upp då de var framme direkt man ens var nära akvariet, sedan kom en period då de verkade få för sig att man var lite läskig och gömde sig för att sedan försiktigt smyga fram och undersöka handen. Nu någon vecka senare så är de lika glada och nyfikna igen som de var i början, så jag misstänker att det kan vara någon fas de går igenom vid någon ålder (någon mer erfaren som vet om det är så eller om jag har helt fel?).
• Fråga 3 har jag ingen koll på, mina har hittills klarat ut det där med ledarskap utan problem då det alltid funnits en i varje gäng som varit betydligt äldre.

Gångarna vi har gjort har delvis redan tuggats sönder men det viset vi ju redan innan att de skulle… ;) de har nu efter städningen faktiskt flyttat in i ett av husen. Men några egna gångar har det inte blivit de mest bara gräver upp spånet i högar, så de har gropar runt de saker de har i akvariet. Vi tränar och tränar. Så fort vi kommer med händerna i akvariet kommer de och letar godis så de är nyfikna och kommer. Bara känns lite jobbigt att ta dem när vi vill flytta dem (det kan ta lite tid de är ju snabba oxå)

Jag har också erfarit det som Anne beskriver, att ungarna blir blygare efter ett tag. Vet inte om det bara är en slump eller beror på något annat men kanske kan det vara så att gerbilungarnas hjärnor blir bättre på att lägga märke till potentiella faror vid en viss ålder? 

Såg i alla fall i en dokumentär att människors hjärnor generellt inte blir bra/bättre på att gå igenom konsekvenserna av våghalsiga handlingar förän runt 20 års åldern. Hade nånting med kopplingen mellan hjärnhalvorna att göra tror jag, och det kunde vara därför som det är vanligare att tonåring gör "korkade" grejer utan att tänka sig för. Vem vet, kanske kan vara något liknande för gerbiler även fast de har en mindre utvecklad hjärna.

En dominant gerbil kan köra bort den undergivna från matskålen/vattenflaskan och ska alltid vara först när det serveras något gott. Mina dominanta tjejer brukar sätta sig PÅ godiset i min hand så att den andra inte ska kunna ta något haha.
En dominant gerbil är den som oftast putsar den andra. Två av mina tjejer har bytt rang och den som förut var undergiven putsar nu den andra som piper (pipande kan vara tecken på att gerbilen visar sig undergiven).
Det är inte alltid lätt att märka vem som är vem, en del visar inte upp varje sig dominant eller undergivet beteende.  

Gerbiler har en doftkörtel på magen och när de släpar sig sådär så doftmarkerar dem. Om jag inte är helt ute och cyklar så är det vanligare bland dominanta gerbiler men förekommer även hos den undergivne.

Med honor så brukar man väl säga att det ofta är runt 6 månader som man märker om gruppen inte skulle hålla. Det är då gerbiler oftast blir fullvuxna och risken finns för bråk om någon i gruppen är missnöjd med sin plats. 
Men jag skulle hålla ett noga öga på dem ifall de bråkar sådär, man måste vara snabb att sära på dem ifall att de skulle flyga ihop.

Jag brukar inte lämna kvar gammalt spån men ska börja göra det till en av mina grupper som är lite ostabil. De gnabbades en hel del sist gång jag bytte nämligen så nästa gång så kommer de får kvar lite av sitt gamla för att minska risken att de börjar bråka.

Jag sparar alltid lite av det gamla spånet när jag städar och sprider över det nya. De blir mindre stressade när de känner igen dofterna.