På din beskrivning låter det helt klart som ett djur som inte mår bra. Finns ingen anledninga att hålla liv i ett sånt djur och förlänga lidandet, då är det nog bättre för henne att få somna in.

Enligt mig är enda anledningen till att avliva ett djur som inte är fysiskt sjukt är ett djur som inte verkar må bra pykiskt.
Det verkar ju inte som att hon mår särskilt bra så som hon håller på :/ Påminner lite om min Gimli fast mycket mycket värre.

Låter nästan som att det slagit slint i huvudet på henne. Hur länge har du försökt jobba med henne?

Om du inte har möjlighet att få ihop henne med en burkompis så tycker jag du ska försöka få sålt henne till ett hem där hon eventuellt kommer kunna få en kompis. Gerbiler har en väldigt stark flockinstinkt och speciellt honor har en benägenhet att försöka tar sig ur den icke-optimala situation de befinner sig i (dvs helt ensam i en bur) Men förväxla inte detta med att hon kommer acceptera vilken annan gerbil som helst bara för att få en kompis, gerbiler fungerar inte på det viset och det har du ju märkt själv med att hon inte gick att få ihop med din andra hona. En annan minst lika stark instinkt är just territorium och attackera okända inkräktare. Vissa honor attackerar först och bryr sig inte ens om att göra en närmare titt.

Lite motstridigt att vara ensamt flocklevande djur och ändå inte acceptera vem som helst men det är så de är funtade. Ihop med en annan gerbil hon trivs med så kommer hon bete sig på ett helt annat vis än vad hon gör just nu. Tro mig.

Bitandet är något de lär sig och lär sig ganska lätt. Låter du henne vara om hon biter dig eller du släpper henne om hon biter så kommer hon fortsätta med det dåliga beteendet. Men ja det är inte lätt att lära sig själv att inte automatiskt släppa henne eller hysta ner henne i buren igen. Blås mot huvudet en liten pust varje gång hon gör ett försök till att bita så kommer det minska.

Med den erfarenhet jag har så ser jag inga tecken på att hon är ovanlig, udda eller galen på något vis. Jag har däremot förståelse för om du väljer att avliva det är ett val vi ägare kan göra när ingen annan utväg finns. Om hon förstör 3 burar till eller om hon aldrig blir såld till någon ja då sitter du ju ändå där med en överaktiv gerbil som är ledsen över att vara ensam och är hon en sådan som attackerar andra gerbiler först utan att blinka då är det inte superlätt att få ihop henne med någon. Det är inte omöjligt men det är svårt.

Så som det ser ut nu så kan du minska bitandet men du kommer kanske alltid vara misstänksam mot henne, och det är ju inte så konstigt.

Jag skulle inte avliva henne, utan försöka hitta ett erfaret hem åt henne.

Ett akvarium känns kanske som läge att ha till bur åt denna dam, med ett lock som hon inte kan klänga och bita i.

Jag själv har på grund av allergi bara ett par gerbiler kvar, men om det skulle vara intressant och gå att lösa rent praktiskt så skulle jag kunna tänka mig att byta, och ta hand om denna tjej samt försöka få ihop henne med en kompis.

Mina två skruttiga damer är inte jätteimponerande, det är en gamling som förmodligen går bort inom en överskådlig framtid pga ålder, och hennes dotter som förvisso är tam, men knappt hanterad. Hon bits inte, men kan nafsa försiktigt när hon är less och vill hem till buren. Höjdrädd är hon också för övrigt. Den gamla har aldrig nafsat, men har inte lust att sitta still, det är krut i den gamla.  Anledningen att den yngre nafsar kan bero på att hon knappt har blivit hanterad då min allergi bröt ut när hon var mindre, så hon har fått tuffa på för sig själv med mamma mus. Men jag kan utan problem plocka upp henne rakt av och hålla i handen och klappa.

#2; Ja egentligen sedan jag haft henne..

#3; Tack för tipsen! :) Jag släpper henne aldrig när hon biter, jag är inte rädd för henne. Men jag tycker ju inte om att hantera henne eftersom hon håller på som hon gör. Hon får komma ner när hon är någorlunda lugn.

Kan vara som du säger, men som jag uppfattat det av den tidigare ägaren så har hon inte haft någon vän sedan hon bodde med sin bror i djuraffären. Detta var alltså ett par veckor/månader innan jag köpte henne.
Vet inte om tidigare ägaren också försökte para ihop henne med en burkompis eller inte.

Just nu har jag 5 akvarium och 1 duna på mitt rum. Min andra ensamma hona ska få en kompis. Det är inget snack om saken, hon är en bra ledare och har alltid bott med gerbiler. När hon suttit i delad bur med Teah (som den agressiva heter) har hon alltid gått fram och luktat, aldrig bitit eller så.
detta har resulterat i att Teah är hur fin som helst, och min Tjorven är biten lite överallt.
Idag var svansen helt blodig. Och jag har väldigt tätt galler!

Det du menar att hon vill ta sig ut eftersom hon vantrivs/känner sig ensam. Detta gör hon vart hon än är. I sin bur, i rasthagen, i sängen tom. när hon satt i delad bur med Tjorven.

Hon är oerhört otrygg, förmodligen eftersom hon har dåliga gener (kommer från djuraffär, och innan det grossist) samt att hon förmodligen togs tidigt från mamman och har behövt flytta runt oerhört mycket.

Och pågrund av att hon flyttat så mycket (jag är hem nr 4) känns det heller inte schysst att skicka iväg henne igen.

Nu har hon precis fått flytta in i ett akvarium, så nu ska jag väl slippa sönderbitna burar iaf..
Ska försöka jobba med henne ett tag till, så får vi se.
Är någon sugen på att ta över henne så går det bra också! Men hon är inte en trevlig gerbil.

Anledningen till att jag inte vågar skaffa en kompis är eftersom hon blir helt galen när hon ser en annan gerbil. Jag har ofta flera hagar på golvet samtidigt, och det spelar ingen roll om det är en hona elelr hane, ung eller gammal, hon blir helt galen och kastrar sig mot gallret, gnagar och hoppar och verkar verkligen försöka ta sig ut för att mörda gerbilen hon ser.
Jag tänker inte utsätta en liten bebisgerbil för de skador hon lyckats göra på min vuxna (och rätt så stora) Tjorven.

Det låter som om hon behöver en lugn miljö utan andra gerbiler så hon får landa i sig själv, och att man sedan bygger upp ett förtroende med henne och introducerar en bebishona till henne.

Att hon attackerar vuxna gerbiler är ju inget konstigt alls? Det krävs förmodligen en 5,5 - 6v honbebis, en kanonsäker delad bur och ett stort tålamod med denna dam.

#6; Attackerar är inte konstigt, men det är svårt att förklara. Hon ser ut att hamn i någon trans elelr något.
Fast jag tycker det är oerhört konstigt att hon är så pass agressiv mot hanar också! Speciellt utanför sitt revir.

Har aldrig någonsin varit med om att hane + hona var agressiva mot varandra. Vid parningar har jag släppt ihop dem utan att använda delad bur eller liknande. De har accepterat varandra direkt, oavsett om honan var brunstig eller ej.

Jag vet inte om alla mina andra gerbiler har vart övernaturligt snälla mot allt och alla, eller om jag är dålig på att förklara.
För ni verkar tyckte det är ganska normalt, men i mina ögon så är hon som någon maskin. Jag har aldrig varit med om en så ilsken och känslokall gerbil. Ingen av mina andra gerbiler har någonsin bitit (förutom vid misstag, missat matbiten osv.). Ingen av dem har haft sådan mördarinställning som hon har.
Är hennes beteende ovanligt, men accepterat vet jag inte vart jag ska ta vägen.. Gerbiler ska inte beté sig som hon gör!

Hon ska få vara i fred i sitt nya hem ett par dagar, sedan tänker jag börja om från början med henne. Som att hon var en jätteskygg liten gerbil som precis kommit hem till mig.
Så får vi se hur det går.

Nej, det är givetvis inte ett normalt beteende hon har, och hon lär aldrig bli någon bra kelgerbil heller. Det jag tror dom flesta här tänker, är hur man bäst går tillväga för att få henne så stabil och dräglig som möjligt, så hon kan få en kompis och leva lite som en enstöring ifred. Hon verkar inte vara intresserad av mänsklig kontakt i den utsträckningen, utan bara att man hanterar henne vid behov. Sen om hon utvecklar sig mer än så, så är det ett stort plus.

En gerbil som vill mörda och har fått en knäpp i skallen lovar jag att man märker av. Har själv varit med om det och det slutade på akuten med antibiotika för min del, och Avlivning för den gerbilen som gjorde allt i sin makt för att tugga sönder min hand/tumme. den vägrade släppa, bet sig fast i benet. provade att lirka, dra, jag till och med spolade den under kranen till slut, men icke, den bet så det krasade i benet. Så dom kan verkligen om dom vill en illa på allvar.

#5 Ett tips för att skydda svansarna i delade burar är att ha en plastbit(skena)/träskena längst ner på den avdelande gallersidan, det har jag på min och då kan inte svansen råka komma in i den andre gerbilens utrymme och bli biten. Den lilla plastbiten (ca 4-5cm hög) har jag på min gamla delade bur som är från 2003 eller nåt sånt, har inte haft en enda trasig svans sedan dess. De kan ändå se varandra utan problem och lukta på varandra så den plastbiten hindrar ingenting.

Jo men det här att ta sig ut/bort är ett resultat av att hitta tillbaka till en flock, hitta en annan individ att få ett utbyte med. Det är en instinkt så den bara kickar igång utan större tanke. Jag har märk att ensamma honor som brunstar är om möjligt ännu värre - de kan bli som tokiga och vill bara ut ut ut. Viljan att hitta en hane för att få ungar och på så vis starta flock den instinkten är också väldigt stark.

Precis som du säger så kan det vara dåliga gener men något som spelar stor roll är just om de tas ifrån mamman tidigt. Individer som fått bo i flock eller åtminstonde ihop med syskonen och föräldrar i en rimlig tid tills de lär sig språk, kroppspråk, rang och allt därtill (vissa förespråkar ända upp til 8-10 veckors ålder på ungar och jag funderar själv starkt på att börja sälja mina vid denna ålder tidigast) ja de blir helt enkelt mycket bättre på det här med språk och har större chans att komma väl överens med både nya individer och även sin burkompis. Sen är det alltid individerna som spelar roll om hurivda de kommer överens hela livet ut eller om de börjar bråka men om att sälja ungar vid den åldern hjälper bara i 1% av gångerna så vet i alla fall jag som uppfödare att jag har gett ungarna en så bra start i livet jag bara kan.

intressant att få ta del av dina erfarenheter, Tsunami! 

#8; Förstår hur du tänker!
Usch, det lät verkligen inte trevligt :/ Jag har blivit biten riktigt illa en gång, och det var vid en ihopsättning. Då gjorde jag misstaget att sätta ner handen för att plocka upp en av honorna precis när hon tänkte attackera den andra gerbilen. Då bet hon sig fast i mitt finger, och där hängde hon kvar. Kunda som tur var bända upp munnen på henne efter ett par sekunder.

#9; Tack så jättemycket för tipset om plastbiten! Har funderat hit och dit om hur jag skulle göra, men så smart har jag aldrig vart..
Så tråkigt med massa sönder bitna svansar :/ Blir ju så lätt infekterat.

Med tanke på att hon är från grossist så lär hon ju tagits riktigt tidigt från sin mamma. Det du säger låter ju verkligen sant och förståeligt!
Jag tänker ofta att hon inte känns riktigt som en gerbil, hon beteer sig lite anorlunda. Så det mycket väl kan vara så att hon inte vet hur man ska vara. Hon har ju inte haft någon mamma eller kompis som kan lära henne.

Jag skulle vilja testa med en liten bebishona. Men det går inte. Dels för att det inte känns rätt att den lilla ska behöva bli biten och misshandlad av Teah (för hon kommer attackera den, det vet jag.)
Men har jag då galler och plastbit så kanske inte skadorna blir stora, om ens.

Men det största problemet är jagg jag inte får plats med en till bur. Speciellt inte eftersom man alltid måste ha en "vad händer om.."- tanke i bakhuvudet. Dvs ifall någon av mina nuvarande stabila flockar helt plötsligt inte skulle fungera längre.

Och i mina ögon är chansen att en ihopsättning skulle fungera oerhört liten. Men tanke på att Teah försöker attackera även hanar när hon är ute på golvet.
Och Hane + Hona brukar väl vara den ihopsättning som är absolut smidigast?
Iaf hemma hos mig.

Funderar på om någon av er uppfödare har möjlighet att ta hem henne, försöka sätta ihop henne med en bebis och sedan lämna tillbaka henne, men eller utan vän.
Men det känns heller inte rätt att hon ska behöva flytta runt något mer.

Åh, alla dessa problem..

#6 håller med =)