Arg och irriterad..
När jag fick hem "pojkarna" Gimli och Ikaros så hade jag lite att göra då ingen av dem var handtam men det gick frammåt och de började fort äta ur mina händer och klättra upp för mina armar.
Och så upptäckte jag att Gimli var en hona..
Jag särade självklart på dem direkt och Ikaros fick ett nytt hem bara några dagar senare (hos en tjej jag pratat med sedan innan och litar på). Problemet är nu att pga att jag flera gånger behövt dubbelkolla kön på Gimli och dessutom försökt känna efter en bebismage så har hon förlorat allt förtroende för mina händer.
Jag har tränat upp henne igen så hon kan äta i mina händer och klättra upp för min arm om hon får godis. Problemet är om jag försöker plocka upp henne med händerna. Hur försiktig och varsam jag än är så får hon total panik och skulle säkert flyga ut i raka luften om jag inte sitter bredvid akvariet.
Självklart så lyfter jag aldrig upp henne på detta sättet pga hennes reaktion men det är väldigt tråkigt att jag inte kan göra det då det begränsar möjligheterna att släppa ut henne i rasthagen (hon kan heller inte bli lyft om jag lockar upp henne i händerna). Jag har ett par gånger lagt in ett stort papprör i akvariet och sedan "stängt in" henne med händerna för att flytta över till hagen men även då får hon panik och börjar gräva mot mina händer för att komma ut ur röret.
Hennes nya kompis Lea å andra sidan kan man utan problem få upp i händerna även om tyvärr Gimli påverkat henne lite åt det sämre hållet men hon är ändå betydligt mer hanterbar och inte alls skraj.
En av mina vuxna tjejer Iris har väldigt dåliga nerver men jag har lyckats få henne mer eller mindre handtam.
En stor anledning till det tror jag nästan säkert är för att jag ofta satt med Iris och henne syster i mitt rum. Större delen av den tid de bott här har de bott i en Samla låda och när dem ville komma ut så satte jag en gallervåning med trappa över lådkanten så att de själva kunde gå in och ut.
Ska pröva detta med Gimli och Lea och flytta över dem till Samlan som numera står tom. Om Gimli självmant kan få gå in och ut i lekhagen när jag sitter där så hoppas jag få samma eller bättre resultat än vad jag fått med Iris (tror inte Gimli har det i generna på samma sätt som Iris). Det är också ganska svårt att träna att lyfta en så osäker gerbil när man är relativt högt upp i luften, trots att akvariebänken inte är så hög. Med lyfta menar jag alltså locka upp henne i handflatan och långsamt höja handen.
För övrigt så märks det väldigt väl på Gimli att hon VILL ut ur akvariet, problemet är som sagt att transportera henne till en säker plats. Vill även förtydliga att Gimli inte är rädd i lekhagen, det är helt enkelt mina händer i rörelse som är problemet.
Nu blev det väldigt mycket text här och ingen direkt fråga, jag vill egentligen bara höra lite positiva historier om rädda gerbiler som blivit helt återställda igen.
Tog ut tjejerna förut och det gick ganska bra, ställde in en transportbur i akvariet som Gimli gick in i men att få tillbaka henne var en annan femma och nu känner jag mig lite nedslagen. Har haft Gimli i ca två månader och det är så tråkigt att man måste börja om igen med handträningen och att det dessutom går så mycker mer långsamt nu när hon pga omständigheterna förknippar min hand med något negativt :/
Så om ni själva upplevt något liknande så vore det skönt att få lite stöd!
Bifogar en bild från idag där busflickorna smygstartat med att utforska nya lekplatsen som ännu inte är klar.
Jag undrar om det inte kan finnas någon mer anledning till att hon blivit så pass rädd?
Jag har plockat med mina honor minst 1 gång varje dag och ofta fler gång, för att känna just efter bebismage. Samma sak med bebisarna, jag dubbelkollar kön flera flera gånger och jag har aldrig märkt att de blivit rädda..
Hon kan inte vara dräktig då? Många gerbiler gillar inte att man rör vid magen, och hon kanske är väldigt känslig när det komemr till det?
För även om hon vart rädd tidigare känns det väldigt konstigt att hon skulle bli så rädd bara av att kolla bebismage och kön? :/
Nu har jag inte haft så rädda gerbiler men jag brukar ge några solrosfrön i handen. Sedan lyfta. Det räcker med en liten bit, och sedan lägga ner handen mot spånet igen med solrosfrön. (alltså bör det finnas kvar lite solrosfrön i handen när du lyfter, eller så får du vara snabb att lägga ner några.)
Då är det positiv-hand, läski -hand, positiv-hand. Då bör hon inte springa iväg från handen direkt utan upptäcka att solrosfröna finns kvar, trots att hon blev upplyft.
Men som du beskriver henne har jag aldrig upplevt en gerbil och som jag sa känns det som att något mer måste ha skrämt henne..
Mvh Clara
Medarbetare på kanin och tonåringar.ifokus.
www.ingespjuta.webs.com
#1 Nix inte vad jag vet i alla fall. Antar att det blev för mycket för henne att bli hanterad motvilligt så mycket när hon aldrig var handtam från början :/
Du är säkert en bra mycket bättre uppfödare också än den som Gimli kom ifrån, hon trodde ju t.ex att Gimli var en hane så hon kollade nog varken ofta eller noga.
Hon är inte heller dräktig, ungarna skulle ha kommit vid det här laget, även om jag var orolig över att hon och Ikaros hade hunnit med att skapa bebbar.
Då hon inte var handtam och fortfarande lite skraj för mina händer så tyckte hon det var väldigt obehagligt när jag skulle kolla kön/mage. Jag var ju tvungen att vara 100% säker och kunde inte vänta några veckor på att hon skulle vara mer bekväm med att bli lyft.
Sen iofs skapade det säkert också stress att säras från sin bror och vara ensam ett par veckor tills hon fick en ny kompis.
Som sagt, ingen fara att äta i min hand eller klättra upp till min axel men när jag lyfter på handen så blir hon jätte rädd.
Ja det är så jag gör, fast med många små bitar jordnöt istället för solrosfrön så jag kan göra det lite oftare (blir ju lätt för många solrosfrön).
En låg, långsam lyftning brukar funka men det är inte mycket som krävs för att hon ska bli rädd och hoppa ner hur försiktig jag än är.
Och för att förtydliga, nej jag har inte behandlat henne konstigt/illa/oförsiktigt.
#2; Jadu det är klart :/ Var hon inte van att bli hanterad kan hon ju tycka det var så pass obehagligt att hon blev rädd. Det är så oerhört tråkigt, och onödigt! Man blir så ledsen :(
Man ska öva från dag 1 (inte bokstavligen) på alla dessa saker som man någon gång kan tänkas behöva. Så tråkigt att inte folk kan ta den ansvaret när de trots allt satt liven till världen.
Jag vet faktiskt inte vad du ska göra, har aldrig varit i den situationen själv. Fortsätt som du gör! Det kan ju funka till salu.
Men vi får hoppas på att någon annan kan ge bättre svar :)
Mvh Clara
Medarbetare på kanin och tonåringar.ifokus.
www.ingespjuta.webs.com
#3; Det tror jag vi alla förstår och vet till 100%! :) Du verkar oerhört mån om dina djur, så det tror jag aldrig att någon här inne skulle tro.
Mvh Clara
Medarbetare på kanin och tonåringar.ifokus.
www.ingespjuta.webs.com
#4 Ja verkligen, så tråkigt att behöva börja om från början :/ Väldigt stor skillnad på Lea som kommer från en annan uppfödare som jag vet hanterat sina ungar mycket, som man ska göra helt enkelt.
Förr eller senare så kommer Gimli säkert klara att bli lyft på samma sätt som mina andra 3 tjejer men det kan säkert ta några veckor med många korta sessioner varje dag.
Som sagt, vet redan hur jag ska gå till väga men vore uppmuntrande att
höra historier med lyckliga slut så att säga haha 
#5 Har ju inte varit medlem här på gif så länge än så tänkte det är bäst att förtydliga för säkerhets skull. Tack för ditt stöd! Preics vad jag behöver nu känner jag.