Ja, sålänge man behandlar dem på rätt sätt och tillbringar mycket tid med dem kan de bli enormt tama. Men att en gerbil sitter stilla i handen innebär inte att den är tam, utan att den har lungt temperament. En gerbil med livligt temperament kan vara precis lika tam som en lugn gerbil, men de tycker ändå inte om att sitta stilla i handen.

Fundera på vilket temperament du vill att din gerbil ska ha, så att du kan få den på din definision av tam. Det finns en massor av bra artiklar om att få gerbiler tama också.

Den största delen av tamhet är genetisk. Självklart kan du alltid tämja en gerbil, men den kommer aldrig att bli lika tam som en gerbil med bra anlag för tamhet.

Skillnaden här hemma är otroligt stor! Mina bästa gerbiler kommer upp i handen, söker kontakt och är lugna trots att jag inte hanterade dem som ungar. Det sitter i generna.
Min "värsta" är en tjej som kommer från ett annat ställe, och det spelar ingen roll hur mycket jag hanterar henne… Jag tror inte hon kommer att bli tam ändå, någonsin.

Det finns forskning som har gjorts i ämnet (t.ex. Belyaevs rävar) som bevisar att tamhet är genetiskt. Det handlar om att det adrenalin som styr temperamentet endast kan påverkas med avel. Det är en myt att man måste tämja ungar från en ung ålder för att de ska bli tama.

Så var noga med vem du köper gerbilerna ifrån! Hantera så många släktingar till ungarna som du kan och fråga uppfödaren vad han/hon gör för att få ett bra temperament på sina gerbiler.

Lycka till!

Okej tack för svaren !

jag hade en riktigt tam gerbilhona för ett tag sedan, hon kunde vara ute och springa på golvet klättra upp i knät på mig och sitta där och putsa sig, kunde plocka upp henne från golvet utan att hon försökte springa undan etc, henne köpte jag tillsammans med hennes bror (som vi trodde var en hona då vi beställde 2 honor)
henne köpte jag på en dålig djuraffär

Gerbiler är fantastiska djur!

Min första hane var så tam ett djur kan bli. Satt på min axel eller sov i min ficka när jag var ute och gick, han följde med till affären och var helcool.

Hemma klättrade han alltid upp på mina byxor och satte sig i knäet, hur mysig som helst.

Honan han gick med var jättesnäll, men mer aktiv och gillade inte att sitta still.

Därefter fick jag 5 bröder som var fantastiskt roliga, kunde titta på dem i timmar när dem röjde runt och lekte rövare. Två av dem var bitska och osäkra, resterande jättesnälla, myste gärna en stund emellanåt.

Mina två senaste var inga gosegrisar, men tama, det var dem. Kunde hålla på med dem och greja i buren och dem var fram och slickade på fingrarna osv.

Så gerbiler är otroligt fina djur, och vvist blir dem tam om du håller på med dem mycket. Dem kräver tid men det är de värt!

#Vad mysigt det låter !! :)

#2 det är väl aldrig Vittra du menar? ;P Fast hon är ju social.. på sitt sätt :)

#7 Nej, Vittra har faktiskt varit både lugn (ja, lugnt för henne!) och snäll även om hon inte direkt är tam… men Country är lite väl tjolahopp och när man öppnar buren så ser man bara ytan röra sig i olika mönster då lillskiten gräver i 180. Mycket roande men inget avelsmaterial. Skrev inte att hon kom från dig eftersom det vore otroligt missledande då det trots allt var mitt avelspar och endast en testparning (fail).

Haha.. ja Country är speciell.. Haha.. hon kommer ju från oss båda så att säga.. men hon är faktiskt den hattigaste av ungarna.. syrran Pop är lugnare o brorsorna Rock o Ballad är faktiskt riktigt trevliga. Inte avelsmaterial, men trevliga.

Missledande oxå på så sätt att du o jag verkligen strävar efter att göra gerbilerna mer tama :P