
Degubebisar utan mamma
HJÄLP
Dotterns degushona har dött och hon har två bebisar som är tre dygn gamla. Kan vi hjälpa dom på något sätt genom att stödmata. Vet inte om detta är rätt ställe men jag hoppas på hjälp.
/Yvette
Another year over, and we're still together
It's not always easy but McFly's here forever

TACK för ditt svar. Tänkte inte på exotiska djur iFokus - såg bara att ni hade en rubrik med Degus. Vi har ringt till en degusuppfödare som annonserade på blocket och hon kunde ge oss lite tips och råd på hur stödmatning går till. Det går bra med modersmjölksersättning till katt och turligt nog har vi sånt hemma då vi har kattuppfödning. Nu gäller det att stödmata en gång i timmen - men vad gör man inte för de små liven. Kan säga att det är mycket svårare än att stödmata katt.
/Yvette
Another year over, and we're still together
It's not always easy but McFly's here forever
Oja, det är ett väldigt krävande pillergöra. Jag har också hört att modersmjölksersättning till katt, men vågade inte yttra mig om det utan att ha nåt att gå på utöver mitt minne :)
Det svåraste i det hela är väl att få dem att snutta i sig ersättningen utan att kväva dem, vätskan hamnar lätt i fel strupe när man nappar så små liv. Men det är inte omöjligt, kämpa på!
Håll oss gärna uppdaterade om hur det går.

Har matat dom varannan timme och det är absolut ingen lätt sak. Tacka vet jag kattungar =O) Har en böjd nappflaska till katt och nappen är precis lagom till degusbebisar. De håller runt nappen och suger.
Jag skriver igen om ett par dagar.
Kram Yvette
Another year over, and we're still together
It's not always easy but McFly's here forever
Tack och lov för eran vana med katter :)
Det är riktigt häftigt att få följa detta (om man nu kan uttrycka sig så), hoppas verkligen att de överlever!
Så söta
Hoppas det går bra!
//Elin

Jag vet att det inte gått ett par dagar men jag är så glad över att de ökat lite i vikt. Att sedan hanen är duktig och hjälper till med värmandet är bara ett stort plus.
Vi har fått stor hjälp av den uppfödare som vi hittade via Blocket och hon sa att bebisarna har stora förutsättningar för att överleva bl.a. för att de har någon som ger dom chansen. Det finns säkert de som tycker att det är slöseri med tid att gå upp på natten och mata - men det tycker inte jag. Finns ingen anledning att de ska dö för att jag inte orkar gå upp.
Det är matning i minst tre veckor och nu hoppas jag att allt går bra med den kull kattungar som vi väntar om fjorton dagar. Annars blir det att gå upp på natten ännu längre tid - men det gör jag så gärna. Sova kan jag göra en annan dag =O)
Ha en trevlig kväll.
Kram Yvette
Another year over, and we're still together
It's not always easy but McFly's here forever

Tycker du är jätteduktig som tar hand om dem. Jag föder upp chinchillor och har nappat upp flera stycken. Det är jobbigt, det tar tid, det är pilligt och sömn får man glömma ett bra tag framåt.
Men det är så underbart när bebisarna klarar sig själv och man vet att man räddade dem till livet.
Lycka till med dina bebisar!
#7 Åh, vilken tur att det finns en pappa med i bilden, det underlättar mycket och ökar chanserna massor för de små.
Fortsätter hålla alla tummar/tassar jag hittar!

Nu kommer jag med en liten uppdatering om våra två små degusbebisar.
De är idag åtta dagar och de är verkligen pigga och snabba. Det blir svårare och svårare att ge dom modersmjölksersättning då de inte vill sitta still. Fick höra av en bekant att vi inte skulle klara dom mer än ett dygn och idag är det fem dygn sedan mamman dog.
När vi öppnar burdörren så kommer de springandes och klättrar snabbt upp i handen. Efter att de fått mat blir det lite massage på magen och sedan somnar de i handen. En härlig känsla.
Nu är det snart dax för mat igen och sedan blir det lite sömn för min del.
Natti, natti.
Kram Yvette
Another year over, and we're still together
It's not always easy but McFly's here forever
#10 Helt underbart 
#10 åh vad kul att det går så bra! Håller tummarna och tror att det kommer fortsätta gå bra!

Kanske dax för en uppdatering gällande degusbebisarna utan mamma.
Tyvärr klarade inte bebisarna sig. Den ena dog den 2 december på kvällen och den andra dog den 3 december på morgonen. Jag gav dom flaska i 2½ vecka och jag blev väldigt ledsen när de dog.
Igår var vi och köpte en ny Degus till den som blev kvar och såg då ungar som föddes två dagar efter våra. De var fyrdubbelt så stora som våra små.
Har fått enormt mycket hjälp av en uppfödare i Stockholm och hon berättade att hennes nyfödda degusar vägde ca 23 gram och när jag började mata våra så vägde de 9 gram. Den ena ökade 2 gram och den andra ökade 4 gram.
Sedan den 22 november hade jag inte bara degusbebisarna att mata utan även en kattunge. Vår hona fick två bebisar och den ena fick inflammation i naveln och dog efter ett par dagar. Mamma katt vägrade tvätta bebisarna då båda luktade fruktansvärt illa och hennes mjölk sinade. Nu har vi det ordnat så att jag matar och hon tvättar.
TACK för alla uppmuntrande ord som jag fått av er.
Kram Yvette
Ps. Skulle det hända igen så hade jag utan tvekan gjort om det. Ds
Another year over, and we're still together
It's not always easy but McFly's here forever

Beklagar verkligen! Ibland går det inte som man vill.
Men du gjorde ett kanonjobb och ingen kunde gjort mer. Man måste iallafall försöka annars kommer man alltid att undra om det var någonting man kunde gjort för att rädda dem.
Nu försökte du iallafall göra allt som stod i din makt. Det var inte meningen helt enkelt.
Jag förstår precis hur du känner för jag försökte nappa upp en hel kull illervalpar i somras fastän alla sa att det var omöjligt. Under tre veckor kämpade jag men de dog en efter en allihopa. Men jag vet att jag gjorde allt jag kunde för dem. Och det behöver man veta för sin egen skull.
Lycka till med den nya degun.
Jag håller med föregående talare, du har gjort ett enormt jobb med dessa. Beklagar också verkligen att de inte klarade sig.

#14 - Nej, när man håller på med djur så går det inte alltid efter en mall. Jag har funderat både en och två gånger om jag kunde gjort på annat sätt. Fick rådet att ge dom något som heter Critical Care istället för Gimpet modersmjölksersättning och det fick jag två dagar innan de dog. Mina tankar blev - Om vi gett dom det från början - hade de överlevt? Dog de för att vi bytte ut Gimpet mot Critical Care?
Tråkigt med dina illervalpar. När det går två-tre veckor så tror man att det ska gå vägen och sedan bara vänder det.
TACK för Lycka till-et.
#15 - Det känns skönt att ha gjort ett försök.
Kram Yvette
Another year over, and we're still together
It's not always easy but McFly's here forever

Jag vet personligen inte vad degusar går under. Men critical care ger man till äldre chinchillor tex som inte kan äta själva. Det är ju en höblandning. Bebisar ska alltid ha mjölk, men de ska ha KMR kattmjölk. De behöver den näring som är i mjölken som inte finns i höet.
Jag föder ju upp chinchillor så jag vet vad som gällder för dem, dock inte degusar.

#17 - Vi fick rådet med Critical Care av en degusuppfödare. När vi började skulle vi ge 50/50 och sedan öka med Critical Care. Jag tyckte att det luktade hö och det blev en tjock sörja när man blandat till det. Jag fick spä ut hela tiden för att överhuvudtaget kunna ge det. Fick för mig att det kanske var för kraftigt.
/Yvette
Another year over, and we're still together
It's not always easy but McFly's here forever

En degusuppfödare borde ju veta förhoppningsvis. Det är ju rent hö som är torkat och fryst som man sen blandar ut till lagom tjocklek. Speciellt bra för hö-ätande djur som kanske opererat munnen och har svårt att tugga osv.
Om degusar äter hö i vanliga fall så bör det ju inte vara farligt. Chinchillor lever ju primärt på hö så för dem är det livsviktigt. Men tex chillabebisar äter ju inte hö direkt från start utan behöver mjölken för att växa och bli stora först. Sen börjar de äta hö lite i taget medans de blir äldre.
Degusar är höätare ja, det är en väldigt viktig del i deras kosst om jag har förstått det hela rätt :)

Har läst hela tråden och du har vekligen gjort ett toppenjobb, Jag beklagar att de inte klarade sig men du gjorde verkligen allt du kunde.
Du är en riktig djurvän, Det är så roligt att se de som är som du, och verkligen ställer upp med allt för sina djur.
Jag köpte mina första Degus för drygt 1,5 år sedan, 2 honor, och de var tydligen dräktiga (fick jag veta en dag när jag kom hem efter att varit borta hela förmiddan) ,Jag gick som vanligt in och hälsade på dem, och gissa vad som ligger längst uppe i det högra hörnet, Jo SEX SYCKEN degusbebbar! Gissa om jag blev förvånad (och även glad såklart då)
Sen 2 veckor senare så komm det 2 degusungar till från min andra hona så då hade vi alltså 10 degusar (Åtta ungar+2 vuxna systermammor), vi köpte 2 stycken men det slutade alltså med att vi hade 10!
Om du undrar hur det gick till så är det så att systrarna hade varit lite för länge med deras broder så när vi köpte de 2 honorna så hade båda blivit dräktiga. Men det gjorde ju inget att vi fick lite besök av 8 underbara bebbar!
Jag tycker ännu en gång att du gjorde ett otroligt bra jobb och att du har ett hjärta av guld och ställer upp för dina djur i vårt och torrt<3
Lycka till med pappa och den nya, de har tur att ha en sådan djurvän som ägare!
Med Vänlig Hälsning Lisa
"I världen är Du bara en person,
men för någon är Du hela världen" -83an, familjeliv