Mina 2 första gerbiler är de jag har nu.

De heter Sandy Brown och Hjortron. Sandy är augoti (stavas?) och Hjortron är red eyed honey.

Köpte dem av isafisa och vikke (finns här på forumet) efter att ha sett en annons på blocket någon dag före midsommar i år.

Då vi åkte och hämtade dessa små rackare så fick vi veta att Sandy var den mer sociala och kunde vara lite intensiv medan Hjortron kunde vara lite blyg. De har säkert varit så hemma hos dem, men då de kom hit till oss så var det ombytta roller. Sandy är den lugnare av dem och Hjortron är mer eller mindre som ett popcorn

Dessa 2 små rackare är sociala, nyfikna och ganska orädda små sötnosar som älskar att reta katterna genom att springa fram och tillbaka precis framför nosen på dem på andra sidan akvarieglaset

På dagarna bor de i ett stort akvarium och om nätterna eller då vi inte är hemma så bor de i den samlalåda som förljde med dem, iallafall fram tills dess att vi lyckas fixa ett lämpligt lock till akvariumet.

De har varit på en utställning som anordnades i Öjebyn, Norrbotten av SGS och där fick Hjortron 1:a pris i klassen för Livsglada och Sandy fick 2:a pris i racet. *stolt matte*

Bifogar min absoluta favoritbild på dem

Igentligen åkte vi till Linda(uppfödaren)för att titta på dvärghamster men fick se tre veckor gammla gerbilbebisar…Vart kära direkt! Så mina första gerbiler köpte jag från Motalavikens uppfödning för ett år sedan. Det var två bröder, Spirit-agouti och Carat-PEW.  Två underbara killar som var tama och sociala redan när de kom hit. Två veckor efter fick jag hem King-DEH som kommer ifrån Titans uppfödning. Jag köpte ett 110 liter akvarium innan de kom hit och där bor Carat fortfarande fast nu med Kotten. Spirit vart sjuk-troligen fick han stoke eller något sådantoch dog i våras. Carat är min älsklings gerbil. Han är så mild,go o lugn. Älskar att mysa och visar det tydligt.

Här är en bild på trion!

Mina första var 2 stycken agouti hanar, Amycus och Alecto. Dom skulle avlivas för att stället jag var på hade fått för många så jag tog med mig dom hem. Jag fick impusköpa gallerbur billigt på netto men bytade ganska snart ut den till akvarium.

Började med att jag köpte tre honor till min kompis, dom var syskon och hade bott ihop länge, men började bråka så jag tog den utstötta. Hon heter Lisa och är en trevlig bastant dam som har mycket spring i benen! Augoti.

Efter en vecka så hittade jag en hona på 4 vveckor i som skulle bli bra att passa in med lisa, så efter 2 veckor fick jag hem Amanda, även hon augoti. En sprattlig dam som gillar att sitta i handen och mysa, kan sittaen stund och tycka det är mysigt, sedan tröttnar hon och springer även hon iväg och busar =)

Dom bor i ett 112 liters akvarium=)

Mina första köpte jag Oktober 2007, Li och Lo.
Underbara Li finns fortfarande hos mig. De köptes i djuraffär, Djurmagazinet. Jag hade varit i affären veckan innan, då stod det Sibiriska dvärghamstrar på gerbilernas bur (Trodde dock det var hamstrar eftersom det stod det). Jag minns att jag blev helt förälskad och frågade mamma om vi inte kunde köpa hamster. Men hon hindrade mig och sa att det faktiskt var gerbiler vi skulle köpa. Nästa vecka stod det Gerbiler på skylten, och det var samma "dvärghamstrar" som varit där veckan innan, dvärghamstrarna hade egentligen varit gerbiler hela tiden!
Buren jag köpte var inte exemplarisk - hälften duna, hälften galler. Men den blev så småningom utbytt mot den största dunan (1 meter lång). Gerbilerna var båda vittecknade agoutis. Lo dog tyvärr i en olyckshändelse 1 ½ år gammal. Li fick då flytta ihop med två nya honor… Trodde jag Det visade sig senare vara två hanar, men det är en annan historia. Kan dock berätta att Li nu, mer än 2 år senare, lever ett lugnt pensionärsliv med någon utställning då och då. Hon har bl.a. blivit BIS3 i PET.

Första bilden på dem små (När de var precis nykomna)

Mina första gerbiler var två zoogerbiler, Izor - argente, Jack - black. Kom så småningom underfund med att det var två honor, men bytte aldrig namn på dem :P

Jack dog före två års ålder, har aldrig sett så mycket tumörer på en gerbil så han fick avlivas. Izor däremot blev över 7 år, en väldigt seg dam som till slut somnade in av ålder. Hon dog i sömnen utan minsta sjukdomstecken.

Jack var den som var glad och frammåt, hade ett fint temperament. Izor däremot var bitig och lynnig. Hon hade dessutom epilepsi så hon fick spendera större delen av tiden i buren för att minimera anfallen.

De bodde i ett akvarium och jag var väl påläst redan ifrån början. Dock kände jag ej till någon uppfödare i närheten så det fick bli djuraffär.

Mina första köppte jag på en zoo affär, det är två killar som var extremt rädda och vid könsmognaden vart de aggresiva.

Dessa två killar har jag fortfarande kvar, de har slutat att anfalla men riktigt tama kommer de nog aldrig bli. Namnen är Tyr och Loke :-) Himslans söta är de däremot

Mina första var två flickor från den lokala djuraffären. De hette Smulan och Freja :)

Båda var väldigt bitiga (mot alla andra men ej mig), och ganska så skygga även om Freja kunde sitta och äta i handen :)

Båda blev kring 3 år, Freja somnade lugnt in utan sjukdomssymptom. Smulan hade däremot något ögonproblem som antagligen var värre än vi trodde då hon efter döden hittades i buren alldeles kletig om ögat.

Superfina tjejer överlag men jag trivdes ändå inte helt med dem :/

Mina gerbiler köpte jag från en djuraffär, senare upptäckte vi att den ena blev väldigt tjock och vi fick ungar. Vi visste ingenting om avel utan vi läste på på internet och där läste vi att hanen kunde bo med honan och hjälpa till, så det fick bli en kull till. Efter det så gav vi tillbaka pappan och ungarna till djuraffären och sparade mamman och två ungar från andra kullen :)

Mina första gerbiler köptes i en djuraffär. Den ena var en black som hette Lea och den andra var en argente som hette Lotta. Först kunde jag inte så mycket utan dom bodde i en gallerbur.  Dock bytte vi efter en ganska lång tid till ett 200-liters för att vi tyckte det var jobbigt för dom grävde ut allt spån.  Men efter ett tag så dog Lotta, jag vet inte varför. Men jag hade inte ens haft dom i ett år…
Lea fick tyvärr bo ensam för jag vågade inte sätta ihop henne med en ny gerbil. (Som sagt var jag inge duktigt eller kunde något) Ungefär ett år senare rymde Lea och vi hittade henne inte.

Dom var dock 2 väldigt snälla tjejer. Enda gången Lea bet mig var när jag skulle sätta ihop dem med en annan hona och dom slogs så skulle jag sära dem. Dock var den honan en hane. :P

Dom var inte så att dom gick upp i handen. Men väldigt snälla.

Nu saknar jag dom bara för det.

Mina första gerbiler köpte jag också från en djuraffär. Tre honor. De fick namnen Trolla, Nalla och Wilma.

Något som jag blev förvånad över då i början, var hur otroligt starka och olika personligheter som de små liven hade! Det var som sagt mina första och enda gerbiler och smådjur över huvud taget. De bodde i den största dunaburen som jag kunde hitta, men jag hade dem utanför buren varje dag i en liten skrubb som jag helt inrett åt dem som en stor lekbur.

Flockledaren av mina gerbiler var alltid Trolla, hon var svart med lite vitt på ena tassen och hon älskade att klättra och gräva mest av dem alla upplevde jag. Nalla (som var den ljusbruna) var den försiktiga och lite försynta, hon behövde alltid lite extra omtanke för att hon var så skygg till en början, men efter ett tag så blev hon lika trygg och tam som de andra. Hon älskade mat mest av dem och var alltid snäppet lite grövre byggd än de andra två. Detta berodde på att hon satt kvar i matskålen då hon åt medans de andra bara tog några nötter och stack iväg för att äta dem någon annan stans.

Nalla var även den som alltid skulle boa i deras hus, hon var mycket noga med bäddningen.

Wilma som var den snabbaste och aggresivaste av dem var inte så noga med att boa och hon rev oftast ut det som de andra hade laggt in i boet. Men fasten Wilma var lite vildare än de andra så blev det aldrig något bråk. En gång då Wilma var sjuk häpnades jag så av hur Nalla försökte skydda och ta hand om henne på alla sätt.

Även fast hon först blev rädd för att Wilma luktade konstigt och försökte att springa iväg så stannade hon upp sig själv, det var som om hon tänkte -men det där är ju Wilma, hon är inte farlig fasten hon luktar konstigt. Så började hon puttsa henne. Det var riktigt rörande att se! Wilma blev frisk och de levde alla tre i fyra och ett halvt år!

De blev så pass tama att de kunde sitta på min axel och jag kunde klappa dem och lyfta dem helt utan problem.

Men jag kan fortfarande sakna dem så mycket, sakna just deras personligheter. Jag vet ju det att om jag skulle skaffa nya gerbiler så skulle det aldrig kunna bli det samma som Trolla, Nalla och Wilma…

Jag begravde dem alla under en stor ek och jag tänker väldigt ofta på dem och saknar dem mycket fortfarande, ja de små liven gjorde ett starkt intryck i mitt liv.

Mina första gerbiler var dessa:

Skorpa - DEH & Flingan DEH pv - Köpte dem via annons på zoonen. De kom från zoo från början
Skorpa vart knappt 2 år och Flingan blev 3år5månader. Fick tyvärr avliva henna pga hjärnblödning.

I samma veva hade jag bokat två honor från en uppfödare som flyttade in bara ett par veckor efter.
Det var Octavia - Dova och Siska - Black.
Bägge drabbades tyvärr av cystor och Octavia fick jag avliva när hon var 2år4mån och Siska hittade min sambo död en morgon när hon var 2år8månader.

Mina första gerbiler var två hanar vid namn Frankenstein och Leonard. Frank var black och Leo dark eyed honey (tror jag det heter).

Det var två busiga bröder som tog väldigt väl hand om varandra. Jag köpte dem på en djuraffär i växjö. De blev aldrig direkt tama. Deras älsklings aktivitet förutom att gnaga på allt var att komma ut och springa på golvet!

Saknar att ha gerbiler och ska försöka skaffa snart! :)

Roligt att så många berättat om de första gerbilerna, oavsett vilket djur det handlar om brukar de allra första vara lite speciella tycker jag.

Mina forsta gerbiler var AloeVera's Orion (polar fox, hane) AloeVera's Mars (vittecknad grey agouti, hane). Kopte dem fran en uppfodare i SHF och hamtade dem pa en utstallning. Jag var 13-14 ar nar jag kopte dem, sa ett tag sedan nu. :)

Nar Mars dog sa en uppfodare till mig att man minsann bara kunde satta ihop en vuxen hane med en hona (vilket saklart ar helt fel) sa da kopte jag Für Elise, en agouti-tjej, fran en djuraffar eftersom inga uppfodare hade ungar till salu vid det tillfallet. De fick som tur var aldrig nagra ungar tillsammans, och nar de hade gatt vidare skaffade jag fler gerbiler.

mina två första hette sherdil och spirit :)

vi fick de från min kusin som precis hade fått en liten kull.

vi fick tjata en hel den på mamma. :P

dom var agouti och agouti spot.

deras bur var en STOR petbox :)

deras slut blev väldigt tråkigt båda fick doftkörtelscancer :(