Gerbiler iFokus

Gerbiler

Etikettavel-uppfödning
Läst 863 ggr
[Katteeen]
0

18 dagar gamla

Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.

Idag är Sunnys bebisar hela 18 dagar gamla, och de är så otroligt vackra, jag är helt fäst vid allihopa, och skulle helst behålla hela drösen ;)
När jag lät dem springa lite på min säng (under sträng uppsyn efter en liten tragisk händelse, läs om den längre ner) sprang alla omkring och busade, alla utom Crux.
Han hade lagt sig pladask på täcket och somnat ^^,
Till slut vaknade han, jag hade handen på sängen och liksom lutade mig på den, så den var halvöppen. Gissa vem som kravlade sig in i handen, somnar därinne och börjar spinna? Jo, Crux.
Jag blev tårögd av lycka och hans söthet, att ha dessa små mirakel hos mig är bara för bra för att vara sant. :')
Men han fick inte sova ensam så himla länge, för sen kom Dorado och kröp in han också, och efter några minuter kom även Pegasus och krafsade på den bakre delen av min hand tills jag släppte in honom.
Phoenix kom skruttandes han också, tog sats och hoppade på högen av sovande bröder och kravlade sig in i mitten av söthögen ^^
Så där satt jag, med 4 sovande och spinnande bebisar i handen Kyss Jag fick t.o.m väcka dem sen, deras mamma började bli lite orolig och de var antagligen hungriga, för någon av dem började snutta på mitt finger i sömnen ^^,
Det är såna stunder man kommer ihåg när de är stora :)

Nu till den mindre roliga infon…
För några dagar sedan hade jag dem på sängen, jag kollade på dem hela tiden, förutom de där två sekunderna då mamma ropade på mig (jag gick inte iväg, vände bara bort huvudet för att ropa tillbaka). Men det räckte.
Jag vände mig om och såg när Pegasus fick ett litet ryck och hoppade ut för sängkanten. Jag hörde en liten liten duns, och sen låg han där på golvet.
Usch, det fick mig att skrika "Nej!!" rakt ut och inom en sekund var jag där och plockade upp honom.
Jag kollade noga på honom och efter att han kommit ur sitt chocktillstånd var han samma spralliga lilla bebis som innan. Efter den händelsen grät jag väldigt mycket och länge, jag kände mig usel som inte hade helkoll på dem. Vet ju hur pass lätt de kan få hjärnskador, och att ha orsakat en sådan på en sånhär liten skrutt hade skärt mitt hjärta i tusen bitar.
Jag kollade på honom varje dag och han verkade helt okej, men idag när jag tog fram allihopa på sängen igen såg jag att det var en ganska stor storlekskillnad på dem.
Han har alltid varit minst i kullen, men jag vet inte om fallet kanske påverkade hans storlek ännu mer?
Han är smalare än de andra och han har ingen riktig tyngd i sig, som hans bröder har. Han känns som en bomullstuss i handen (nästan).

Det var tänkt att Pegasus skulle flytta till Sjöutsiktens och gå i avel, men får han inte mer hull (om han ens klarar sig) så får vi kolla på en annan son till Sofia.

Två väldigt olika händelser i en och samma tråd alltså, en lycklig och en -för mig- fruktansvärd.

Det blev långt, hoppas ni orkar läsa.
Här kommer lite bilder i alla fall. :)
Pegasus och Crux…

isafisa
0
#1

Hoppas allt går bra med pegasus! Hade en liten som ramlade som vi senare avlivade. Han kunde inte gå rakt och hade noll balans. Så kolla till honom noga, men nog tror jag han blir bra :)

[Katteeen]
0
Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.
#2

Phoenix :)

isafisa
0
#3

och kanske viktigast av allt: döm inte dig själv allt för hårt, ingen är perfekt!

[Katteeen]
0
#4

#1: Ja, stackars er lilla plutt.. :/
Balansen är än så länge okej så vitt jag kan se, men jag vill inte hoppas för mycket…

Eternity90
0
#5

om hans balans är okej nu är det nog ingen fara. Jag hade en hona som tappades från 1m på hårt underlag. Hon snurrade bara runt och hade ingen balans. antagligen en kraftig hjärnskakning.

Men denna hona repade sig otroligt bra och den enda man kunde se efter det olyckliga fallet var en lite sne nacke. Jag pratade med en kunning vetrinär i stockholm som säger att gerbiler har en otrolig läkningsförmåga. En vetrinär här som trodde hon var en hamster vill avliva henne men jag ville vänta ett dygn. och jag märkte att efter timmarna gick blev hon gradvis bättre. Man ska inte ta för givet att hoppet är ute för att ungen är med en sådan ólycka. Hon blev en otroligt fin gerbil med stor livslust.

[Katteeen]
0
Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.
#6

#3: Tack, mend et är väldigt svårt att inte göra det när de är så små och det är jag som har ansvaret… :/

Dorado.

[Katteeen]
0
Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.
#7

#5: Okej, ja vi får verkligen hålla tummarna för vår lilla bebis Sofia :) Han är så otroligt fin, både i sättet och utåt, och klarar han sig oskadd blir jag otroligt glad :)

vekan
0
#8

Hoppas att lilla Pegasus klarar sig! Annars låter det verkligen underbart med sovande gerbilungar i handen! Kyss

Eternity90
0
#9

dina ungar är ju små ännu. Jag har faktiskt erfarenhet att de mindre ungarna i 3-4v ålder kan börja riktigt växa i kapp de andra syskonen och bli större. Sedan är de som alltid är lite mindre. storleken vid födslen kan orsakas av gener och dylikt.

Men när ett däggdjur är dräktig pågår det en kamp i livmoder om näringen, vissa ungar får mindre näring och kan därför inte alltid växa till sig lika bra innan födslen. Jag såg ett jätte intressant program om detta. Därför ska vi nog inte alltid döma våra små för hur stora de var första veckan eller den andra utan se hur fort den växer i kapp och hur motståndskrafig den är.

Eternity90
0
#10

dina ungar ska väll snart öppna ögonen:)  jag har en kille som föddes den 9 mars som öppnade ögonon igår och då var han 17dagar . Men han han är en riktig knubbis, väger 15 gram.

Jag rekommendera alla som håller på med avel att införskaffa en digital våg, då kan man upptöcka förändringar långt tidigare innan man kan se det med blotta ögat.

[Katteeen]
0
#11

#9: Det där lät logiskt :) Det finns alltså hopp för att han blir en stor kille han med :)

#10: Ja jag tycker de borde vara öppna nu :P Jag har gått och väntat på att de ska öppnas idag, men ser inga ögon ännu. Imorgon kommer de säkert :)

[Katteeen]
0
#12

Klämmer in en liten fråga här med, undrar över Crux's vitteckning.. Är inge duktig på alla vitteckningar. :P
Han har liksom ingen krage, utan bara en trekant i nacken och en i pannan, samt en hel strimma ner till nosen. Svansen är jag lite osäker på, men det ser ut som att han har pyttelite vitt allra längst ut på tippen. Har spotted-gerbiler en strimma i ansiktet? Jag har för mig att de bara har 3 fläckar, nos, panna, nacke?

Vad har han för vitteckning? Glad

[Tassy]
0
#13

Jag tror inte det är någon fara med bebisen, det vanligaste är väl att de bryter benen, och eventuella hjärnskador skulle ha visat sig rätt omgående.

Att han sackar efter i vikten beror förmodligen på något annat, håller alla tummar och tassar för att han repar sig!

Pose-idon
0
#14

#12 Som 2 av mina verkar han vara White spot Flört

//Elin

[Katteeen]
0
#15

#13: Åh vad bra, det känns bra att "höra" ska jag säga dig :)
Ska försöka hjälpa hans vikt på traven när de börjar äta fast mat :) Eventuellt att jag kanske ska ge honom ensamma stunder med Sunny så han verkligen får chansen till att dia, om det nu skulle vara problemet?

#14: Okej, men de har väl ingen "koppling" mellan de tre fläckarna? Eller har jag fattat det helt fel? :P

[Tassy]
0
#16

#15 Ja du kan prova att låta honom dia ensam, det skadar ju inte att testa liksom :) Men var beredd på att något annat kan ligga i botten.

Hoppas det går bra!

Eternity90
0
#17

Visst kan det alltid ligga något annat bakom men en låg vikt kan ha påverkats av andra faktorer och jag tycker fokusen ska ligga på hur gerbilen tar i fatt sina syskon.

Någon jag litar fullständigt på vid kullar är honan. Det är honorna (speciellt lite erfarna) som nästan alltid känner på sig vilka ungar som inte är livsdugliga och tar bort dessa inom de två första veckorna oftast redan när ungarna är små. Jag litar långt mer på deras instinkter än mina egna. Sedan kan alltid saker och ting hända. Men om några dagar är dina 21 dagar och då är de tre veckor, lever han då kommer han antagligen börja växa till sig om inget oförutsätt händer. Skulle det vara ett allvarligt fel på Pegasus borde han nästan redan varit bortrensad då honor väljer att föda upp de ungar de tror kan överleva, de slösar inte sina resurser.

 Min unge som fick problem med balansen blev extra omskött av sin mamma istället för att bli sorterad och då hade denna hona redan "städat" bort olivsdugliga ungar vid födslen. Därför antar jag att sådant händer även naturligt och motoriken kommer tillbaka därför tar inte honan bort ungen.

ivanhoe81
0
#18

hoppas att han klarat sig

det kanske är därför som vår lilla hane är så skranig då det första han gjorde då han kom till oss (då han var ca 4 veckor) var att krångla sig ur mitt grepp när jag skulle lägga ner honom i buren (ca 65-70 cm höjd) landade och bröt 2 ben men nu verkar han vara sig själv mer eller mindre då han fått flyttat ifrån juvel (fostermamma) till hans nya flock (du har ju läst själv under rubriken "mina pojkar")

det som jag har märkt på honom det är att han är lite efter (men det kan även vara att han togs för tidigt) han har fått en att se upp till för allt som nicke gör gör även han strax efter

Eternity90
0
#19

att bryta någonting tar ju energi från gerbilen och då kan tillväxten gå långsammare. det är riktigt rimlig teori.

RoSa-RoSeN
0
#20

Gu vad söt dom är då!! =D

RoSa-RoSeN
0
#21

Hur många dagar är de tills dom blir leveransklara nu? :) Längtar så himmla mycket! :D

emma-sotis
0
#22

jag ska köpa feoniks.mamma sa att jag fik

[Katteeen]
0
#23

#22: Det ska du inte alls. Phoenix är tingad för länge sedan.

RoSa-RoSeN
0
#24

#22 Du måste ju fråga Johanna innan :S