Jag kommer alltid ångra att jag sålde Sjöutsiktens Daim. Han var ingen vanlig liten gerbil. Han var visserligen bara en vanlig agouti men hade så mycket vitt ansiktet. Sedan var han världens lugnaste och kunde sova i ens hand. Men jag var ny som uppföddare och kände mig pressad av andra erfarnare uppfödare för att hans föräldrar kommer från djuraffär.

Till slut sålde jag honom och då var han 5-6 månader och jag ångrar mig än idag. Han var en liten guldklimp. Jag ville avla på honom men vågade för att det var så fel. Idag vet jag bättre, det finns givitvis risker men det finns även undantag. Jag kommer nog aldrig få träffa honom igen, aldrig tillföra honom i min avel och det smärtar mig. Ibland måste man våga lyssna vad ens enga magkänsla säger en.