Det började med att mamma ringde och att sa att gnissla inte mådde så bra och att hon andades väldigt tungt. och rörde sej knappt. Så blev ja ju så lite orolig, men ja kunde ju inte åka  hem till henne, för ja är hoss min kusin som bor liksom typ 20 mil iväg. Så sa mamma att hon skulle ringa om det hände ngt me henne. Men det hände ju inget så min mamma gick och la sej eftersom hon jobbar natt. Så sen några timmar efter hon hade gått och lagt sej så ringde ja hem för att se hur det var med henne. så hon bara sa såhär: asså jannie gnissla är död!, ja bara : bröt typ ihop, nu när ja sitter här tänker man hela tiden bara : ja fick inte ens säga hejdå till henne.

    Gnissla du kommer alltid finnas i mitt hjärta.<3 

    rease in pease.