Om ni vill fortsätta ha gerbiler så skulle jag försöka hitta två unga gerbilhanar som sällskap (runt 6 veckor) för att unvika att den yngre blir ensam sen när den nuvarande en dag går bort med. Om ni inte är intresserade längre så skulle jag göra ett försök att omplacera.

Tack Belimas för svaret!

Låter vettigt att skaffa två till för att inte hamna i samma sits igen om något år. Får kolla hur familjen ställer sig till upplägget. Hur gamla kan ungarna vara innan de blir för gamla för att sättas ihop med vår vuxne? Är 6 veckor gamla optimalt?

Jag nämnde för 7-årige sonen (som är mest fäst vid djuren) att en möjlig lösning kanske var att "adoptera" bort gerbilen för att den skulle få det bättre. Igår mitt i sorgen så var det dock ingen idé som föll honom i smaken.

Begravningen igår var dock fin. Nu ligger lille "Gråing" i marken på en bädd med spån under sitt halvt uppätna trähus. 4-åriga dottern skickade med honom en fin teckning i graven.

För att optimera ihopsättningen så skulle jag satsa på så gott som leveransklara bebisar vilket de oftast är runt 6 veckor. Jag kan inte svara på hur gamla de är när de är "för gamla". Det kan säkert gå att sätta ihop med några som är lite äldre med men då kanske det tar längre tid. Oavsett vad så börja med split cage metoden så de får vänja sig vid lukten och att se varandra utan att komma åt och skada varandra :) Jag har för mig att jag har läst någon tråd eller artikel här på forumet om hur man bör gå tillväga för att göra det så smidigt som möjligt.

Beklagar sorgen!