Alla mina är tama, och har varit det från start, jag har aldrig behövt vänja så himla mycket faktiskt. Alla har hanterats mycket från start av uppfödaren, så jag har bara behövt fortsätta plocka med dem när jag fått hem gerbilerna. Har såklart vissa som är tamare än andra men alla kommer fram när jag går in i gerbilrummet :)

Vi har haft gerbiler som från början varit helt handtama till väldigt försiktiga och gömt sig. Idag hoppas alla upp i handen frivilligt. Den försiktige tog mycket tålamod för att få tillit. Viktigt är att de vänjer sig vid dig och dina händer och assosierar dig med något positivt (mat eller komma ut och springa). Det finns flera bra beskrivningar om hur man går till väga, hoppas någon här på forumet kan länka till någon sådan instruktion. Gerbiler är nyfikna och det gäller att få nyfikenheten större är rädslan för att få dem att bli tama. Hur tama de blir är personligt, alla våra är "tama" men vissa tillåter mindre hantering än andra. T.ex om man locka upp dem i handen med ett solrosför sitter vissa kvar och väntar på fler medans andra tar det och hoppas ner på marken.

Mina är tama, fast de tycks mest använda mig som hiss, klätterträd och utsiktsplats 😛Rädda för mig är de absolut inte.

Tråkigt att du inte får se dina gerbiler, var kommer de ifrån? Står deras "bur" på ett sånt ställe där de så ofta som möjligt kan höra och se dig på avstånd? Eftersom att gerbiler är så nyfikna och aktiva är de nog i så fall redan intresserade på vad du är för en filur och om du lägger godis, mat eller roliga saker som toalettrullar (😂) hos dem samtidigt som du pratar till dem (även om du inte ser dem) lär de sig att förknippa dig med något positivt.

Alla mina Gerbiler är tama också 🙂

Också våra gerbiler är tama. Kommer upp från sina gömmor om man ropar lite, trånar efter solrosfrön och klättrar upp på armen om dem får chansen. 

Men! Har också lagt ner jätte mycket tid i början! Dem var också så som du skriver - mest under marken och man såg dem aldrig. Trots det satt jag stilla med armen i akvariet (med solrosfrön) en lång stund varje dag så dem kunde nosa, våga ta ett frö och förstå att vi ändå inte var så farliga. Så sätt dig med en bok/mobilen/titta på teve - roa dig med något så du inte tröttnar -  ha handen stilla i buren så kommer dem våga sig fram till slut. Och ger du godis, ge det alltid i handen! 

Angående rastningen nöjer dem sig än så länge med att du lägger i lite kartonger och toarullar. Bygg en hage att ta ut dem i när dem blivit lite mer tama (iaf så pass att du kan få upp dem). Vi brukade ha dem i badrummet - fanns inget farligt att bita på och inga möbler att försvinna under.

Dina bebisar är ju fortfarande små så ingen brådska. Räkna med att det tar tid. Kanske 4 månader, så ha tålamod - det är helt klart värt det sen! :)