För ett par år sedan skrev jag några desperata trådar om vår gerbilhona Tittut som levde som ensamgerbil. Hon är en riktig charmör med människor men ack så ilsk mot art(-tjej)fränder. Vi försökte med alla medel hitta lösningar på hennes ensamhet, men inget har funkat - tills nu. 

En av de två hanar vi också har dog för ett tag sedan. Vi beslöt att testa om Tittut (som nu snart är 2,5 år o förhoppningsvis steril) och Modig kunde leva ihop. Vi började med att sätta ihop de på ett stort skrivbord fyllt med godsaker som maskrosblad och frön. De sniffade genast på varandra och det såg ut som att hanen visade sig lite undergiven då han liksom böjde ner huvudet och lät henne lukta o nafsa. Efter en kort stund började de äta maskrosblad bredvid varandra. Vi satte ner de i akvariet och var beredda på att ingripa vid slagsmål. Men slagsmål och bråk uteblev - istället började hon putsa honom. Nu har de levt ihop i några dagar och är sååå fina med varandra; sover omslingrade, har gemensamma grävprojekt och putsar varandra. 

Det är så otroligt mysigt att se vilken behållning de har av varandra och det känns fint att ge de båda sällskap så här på ålderns höst. 

Vi är lite dock oroliga för att det kan bli bebisar, det vill vi helst inte, men vad jag har kunnat läsa mig till och vad uppfödare sagt så är risken minimal. 

Ska försöka lägga upp bilder på de tu snart.