# Hona som inte kan sluta bitas
Author: Rutabaga

Jag har två omplaceringsgerbiler som jag redan innan adoptionen visste hade problem med att de nafsar. Det är två unga honor som glatt hoppar upp på mig så fort jag öppnar luckan till akvariet och gärna vilar på axeln en liten stund mellan deras små äventyr i "det fria", vilket är väldigt trevligt. 

En av dem nafsar sällan numera, men den andra upplever jag som om hon bara blir värre. Hon klättrar upp på min axel bara för att nafsa i nacken och hon verkligen drar i all hud som hon kommer åt, jämt. Det gör ont och lämnar små märken ibland.

Det jag har gjort (med båda) är att:

1.  Inte lyfta upp dem, de hoppar upp på mig eller om jag måste så "skopar" jag försiktigt upp dem i händerna  
    
2.  Ge godis ibland när de kommer fram, men oftast inte
3.  Ge dem mycket att gnaga på både i akvariet och när de är ute
4.  Vara lugn och sitta stilla på ett ställe när de är ute, däremot kommer HON mycket ofta fram till mig och envisas med att bitas
5.  Låta dem vara ute med mig i princip hur länge de vill varje dag

Hon verkar inte nervös när hon bits och det är mycket bättre vissa dagar. Det känns nästan som om det vore en tvångshandling för henne.

Vad gör jag för fel? Hur kan jag bryta ovanan?

## Comment 1
Author: Fluffinen

De kan låta lite illa, men de skulle kunna vara hennes sätt att säga att hon är trygg med dig, eftersom hon söker upp dig och gör det. Men jag vet inte jag ska inte säga något säkert, låter de som kan mer yttra sin mening men de skulle kunna vara någotsånt.

## Comment 2
Author: Rutabaga

Har faktiskt också tänkt på det för ibland är det som om hon försöker se till min "päls" på samma sätt som hon gör åt sin syster, men eftersom att jag är en hårlös människa gör det ju ont när det blir mer intensivt. Dock gör hon det också ofta när hon blir irriterad över att inte få som hon vill, till exempel om jag försöker hindra henne från att gnaga på saker och ting.

Hon biter heller inte om man ger henne godis eller precis har gjort det, då är hon snäll. Ju längre tid som går utan att hon får godis, desto mer sannolikt är det att hon börjar bitas...

## Comment 3
Author: Anne.K

#2 hon har inte råkat förknippa bitandet i din nacke med att hon får något gott? Har du omedvetet kanske råkat skapa ett sådant samband?

## Comment 4
Author: Rutabaga

Det är möjligt, fast jag har inte gett någon av dem godis när de har nafsat, däremot när de har suttit fint på axeln. Men låt oss ändå säga att det är så, hur ska man då få henne att sluta? 

Ska jag fortsätta ge godis och vara mer bestämd med när hon får det (d.v.s. bara när hon är mycket duktig)? Eller ska jag inte ge henne något godis alls och på något sätt få henne att inse att det inte är okej att bitas? Jag har provat att blåsa på henne, men hon bryr sig inte längre. Jag har också provat att låta henne nafsa ett tag för att visa att det inte kommer leda till något godis, men det får henne bara att bita hårt. 

Just ja, igår provade jag att helt enkelt flytta ner henne från axeln (varpå hon blev arg och bet i händerna) och bara gå ifrån henne, vilket kanske också kan tänkas fungera. Nu är hon i alla fall ute och har inte bitit något än :)

## Comment 5
Author: Rutabaga

Jag ville bara uppdatera med att stolt säga att hon helt och hållet har slutat bita och nafsa nu. Talade gerbilspråk för att berätta att det gör ont, d.v.s. jag pep så gällt jag bara kunde när hon använde tänderna på huden ;) Lika som de själva gör när gerbilkompisarna tar i för hårt när det putsas eller leks. 

Till slut förstod hon och nu är det mycket trevligare att ha henne på axeln!

## Comment 6
Author: Anne.K

Skönt att höra att det ordnade upp sig och att ni tillslut förstår varandra. :)
