När man beräknar färger och snackar gener så använder sig man för enkelhetens skull av olika bokstavskombinationer som tillsammans bildar något som vi kan kalla för grovt förenklade genkoder. Man skiljer även på dominanta och recessiva gener, och skriver ut dem med versaler och gemener. De dominanta generna skrivs med vesaler och kräver endast singelupplaga för att bli de som ger utslag på fenotypen (de som bestämmer den färg vi ser), medan de recessiva generna skrivs ut med gemener, då de är svagare och ofta kräver dubbel upplaga för att synas, med några få undantag för till exempel blekgener.

Exempel:

A = Dominant gen
a = recessiv gen
Aa = A är den genen som syns, a finns med som dold gen. Detta beror på att dominanta gener är starkare än reccessiva gener.

A/a - Vitmagade/svarta genen

Denna gen är det som avgör magfärgen samt intensiteten på gerbilens pälsfärg.

Vid AA fås en gerbil med vit mage, vid Aa fås en vit mage med anlag för svart pälsfärg, vid aa är gerbilen svart (såvida inte andra gener är med och spelar in, men det är lite överkurs )

C/ch/cb/chm - Colorpointgenen

Denna gen är det som styr hur jämnt färgen fördelas över gerbilens kropp, samt i vissa fall även bleker grundfärgen. Detta sker via temperaturmutationer.

C ger en normalfärgad gerbil, ch bleker gundfärgen kraftigt. Vid dubbla ch fås i regel en vit gerbil med svart svans. ch kallas ibland för siamese eller albinogenen. Albino är dock missvisande namn, då det är en sjukom, inte en färgmutation.

cb/chm är samma gen med två olika namn. Denna gen är något mildare i sin blekning, och lämnar points (nos, svans, öron, tassar) nästintill oblekta. Denna gen kallas för burmesegenen.

D/d - Dilutegenen

Dilute är en komplicerad och mycket ovanlig blekgen. Som bärargen kan den vara i princip omöjlig att upptäcka. Det sägs även att dilute är bunden till viss typ av proteinintolerans. Dilute ger bland annat färgerna blue och choklad.

E/e/ef - Gula genen

Denna gen avgör om gerbilen blir gul eller ej. ee ger en gul gerbil, Ee blir bärare av gult och EE är inte gula. ef är en blekgen som lämnar gula points medan övriga kroppen bleks ner nästintill vitt. ef kan vara svår att upptäcka som bärargen, och en del färgavlare hävdar att den då kan förstöra andra färger.

G/g/uw(d) - Gråa genen

gg ger en grå gerbil, Gg ger bärare av grått och GG ger inte en grå gerbil.

P/p - Rödögda genen

Även denna gen har en viss blekande förmåga då den bland annat tar bort tippning (det svarta längst ut på flerfärgade hårstrån, agouti och nutmeg är exempel på tippade gerbiler). I övrigt ger då pp röda ögon, Pp är svartögd bärare och PP är svartögd.

Sp/sp - Vittecknade genen

Denna gen är det som styr vitteckningen, men här är det endast singelupplaga av genen som krävs för utslag, det vill säga Spsp. Dubbel upplaga (SpSp) är en letal gen och finns därför inte hos något levande djur. Därför bör man även undvika att para två vittecknade gerbiler. Har du en vittecknad gerbil som paras med en icke vittecknad gerbil kan heller inte SpSp uppstå.

En letal gen innebär att ungen inte blir livsduglig, och dör därmed förmodligen redan i befruktningsögonblicket. Man vet inte säkert hur detta påverkar modern samt övriga ungar, därför bör man vara försiktig med att para två vittecknade gerbiler.

Det finns ingen specifik gen lokaliserad som avgör vilken typ av vitteckning det blir, alla vitteckningar förekommer under Spsp. Dock har man kunnat lokalisera tecken på bärare av mottled, det vill säga extrem vitteckning. Detta benäms då ibland som xx, och Xx blir då bärare och XX ger icke mottlade gerbiler. Mottled hör även ihop med dövhet till viss del.

Även Sp är en form av blekgen och kan påverka grundfärgen. I synnerhet e-genen reagerar med Sp, och kan ibland bli så blekt att man inte ser att gerbilen är gul.

Utöver dessa "standardgener" så förekommer bland annat mosaic som man än inte har kunnat binda direkt till någon gen. Mosaic ger en eller flera mörka fläckar i pälsen.

En fördjupningsartikel inom gerbilgenetiken hittar du här.