Det allra viktigaste innan du börjar med avel är att överväga om du har den kunskap och erfarenhet som verkligen krävs för att hålla en god avel. Även om du bara planerar 2-3 kullar så är ansvaret och riskerna desamma.

Klarar du av att bemöta de vanligaste problemen? Det händer att ungar dör, föds missbildade, att mamman inte har tillräckligt gott psyke för att klara av att ta god hand om sin kull och så vidare. Det gäller att vara förberedd på att sånt kan hända, även om du är mycket noga med din avel kommer du förr eller senare att stöta på någon form av hinder på vägen.

Har du någon erfaren att vända dig till med dina frågor?
Det är alltid bra att ha en god rådgivare som du kan diskutera saker och ting med, få råd och tips på vägen, samt någon att dela erfarenheter med. Det brukar vara guld värt.

Hur hanterar du sjukdomar? Grundläggande kunskap om de vanligaste sjukdomarna är en mycket god egenskap att bära med sig i bagaget som uppfödare. Även om du har kunniga människor runtom dig så kan olyckan vara framme där du minst anar det och kompisen kanske inte är tillgänglig. Ibland är varje sekund dyrbar för att kunna rädda små liv, i och med deras små kroppar händer saker så mycket fortare med dessa små liv jämfört med en människa som kan gå runt och vara sjuk i flera veckor utan större problem. En kraftigt förkyld gerbilunge kan dö inom loppet av någon dag om den inte får hjälp fort. Med värre sjukdomar går det ännu fortare. Om då ungen blir sjuk låt oss säga lördag kväll och din rådgivare är på krogen så kan du inte vänta till söndag morgon med att börja agera, då kan det vara försent.

• En artikel om gerbilens sjukdomar

• En artikel om Doftkörteln och tumörer

Har du grundläggande kunskap i genetik? Även om du helt och hållet inriktar dig på temperamentsavel är det bra att kunna grunderna i genetik och kunna de vanligaste färgerna på gerbiler. Det underlättar mycket både när du ska sälja djuren och eventuellt registrera in dem för att få ett registreringsbevis. Ibland går inte färgen på djuret att avgöra med blotta ögat, då behöver man kunna grunderna för att räkna ut färgen. Som registrator i en förening har man oftast jobb upp över öronen, så underlätta så mycket du bara kan. Dessutom bär vissa gener med sig sjukdomar som kan uppkomma om man inte vet vad man gör. Två exempel är blindhet och dövhet.

• Här finner du en bra artikel om grundgenetik!

• Här finner du lite nogrannare färgbeskrivningar!

• Här finner du en bra sida om gerbilens vanligaste färger!

• Här finner du en bra sida som hjälper dig att lista ut dina gerbilers färger!

Förening, ett måste?
Föreningsfrågan är ett ganska hett ämne på listan. Som liten hobbyuppfödare som inriktar sig på att få fram trevliga sällskapsdjur klarar man sig alldeles utmärt utan att vara knyten till en förening, men om man vill ta fram avels och utställningsjur behöver man en giltig stamtavla och registreringsbevis på sina djur för att komma någon vart, annars finns det alltid rötägg som kommer göra livet surt för dig. Du kan även få svårt att sälja dina djur då många uppfödare har som krav att ha giltiga papper på sina avelsdjur.

Vilka mål har du med din avel? Fundera ut vad du vill uppnå med din uppfödning. Vill du hjälpa till att ta fram djur med bra temperament? Vill du få fram friska långlivade djur? Vill du bevara och förbättra en färg?

Har du den tid och plats som krävs?
Gerbiluppfödning kräver både en del tid av dig med planering, hantering av kullen, ordna med köpare och så vidare. Det kräver även att du har tillräckligt med tid och plats för att behålla hela kullen själv, om du mot förmodan inte skulle få dina gerbilungar sålda. Du ska kunna ta hand om dom hela deras liv om så krävs. Det är du som sätter dem till livet, alltså bär du ansvaret för deras liv. Det är aldrig försvarbart med till exempel Avlivning på grund av platsbrist eller bristande intresse. Det är oseriös avel på hög nivå. Detsamma gäller "kullning", vilket innebär på ett ungefär att man tar bort en eller flera ungar ur kullen och bara behåller de bästa ungarna.

Hur ser framtiden ut?
Är du en sådan person som har stort tålamod och intresset för saker sitter i? Bra, då är du verkligen på rätt väg! Gerbilavel är ingen dans på rosor, men gillar man att lösa problem och utmaningar så kommer du att älska det.

Att avla är ett mångårigt projekt om du bestämmer dig för att bli uppfödare och inte bara ta 2-3 kullar en gång för att testa på. Ska man sen dessutom hålla linjerna friska och så fria från inavel som möjligt krävs det flera avelsdjur och mycket plats. Det kräver även mycket tid och uppmärksamhet ifrån dig om du ska lyckas väl. Du kan inte bara ta ett avelspar och låta resten sköta sig själv. Det är du som ska göra ungarna handtama, hålla koll på linjerna, beräkna vad som är lämpligt att göra i nästa steg och så vidare. Det är även du som ska hålla koll så avkommorna blir som du planerat, det är du som ska följa upp utvecklingen även hos sålda djur (därför säljer man inte djur till till exempel djuraffärer).

Temperamentsavel vs färgavel?
Gerbilvärldens att vara eller icke vara. Vad vill du med dina mål? Om du siktar på bra sällskapsdjur är temperamentsaveln det självklara valet för dig. Siktar du på utställningsdjur är det ofta färgavel som krävs, då det nästan är det uteslutande som avgör hur ditt djur bedöms. Undantaget gäller pet-klassen, där det är djurets välmående och så vidare som bedöms. Men även till exempel storleken spelar in här, så namnet "pet" är till viss del ganska missvisande. I dagens läge finns ingen tävling där utseendet inte spelar någon roll. Självklart kan man kombinera temperamens- och färgavel, men bara till en viss gräns, det ena kommer alltid att dominera det andra, och då gäller det att ta ställning till vilket man prioriterar.

Hur väljer jag rätt avelsdjur?
Det allra viktigaste är att välja djur med ett mycket gott temperament och så klart ska djuret vara friskt och välmående. Det är även viktigt att åldern är rätt så gerbilerna är psykiskt mogna och så inte djuren kommer till skada (gäller främst honor). Men det gäller även att tänka på att hanen och honan ska komplettera varandra, så inte deras "fel och brister" blir i dubbel uppsättning, till exempel både honan och hanen kanske är små till växten eller har någon liten egenhet man önskar avla bort.

Att göra aktiva val på vägen!
Allt eftersom kommer folk du möter på vägen att påverka dig i din avel och ditt synsätt. Därför är det viktigt att ha bra mål med din uppfödning från start, det kommer hjälpa dig långt på vägen. Det gäller att kunna skilja på vad som är goda råd och vilket som är rent kontrollerande, så läs på ordentligt och bilda dig en god uppfattning och sätt upp fasta mål.

Sist men inte minst: Lycka till! 
Mvh Sara - Tassys Gerbiluppfödning